im losing it
sitter i vardagsrummet i ena soffan med mamma och anna i den andra. i köket håller petra och hennes kompisar till, och jag tror alkoholen börjar sätta sig där den ska för det börjar bli ett jävla liv haha? fint att man ska upp klockan tio imorgon och åka till fucking västerås med jävla konfirmation.. hela dagen.. den här gången kan jag ju i alla fall inte rymma som jag gjorde förra lägret haha! men jaja, jag är där med bästa elin sara och jonte, så det går nog fina firren det där :-).
känner att jag börjar komma i lite alltför djupa tankar och det är ju inte bra, så jag känner att jag skulle behöva prata med lina men samtidigt orkar jag inte prata i telefon haha. men jag och lina började prata för några dagar sen och orden sitter fortfarande kvar i mitt huvud, bara ekar.. blir man bara kär en gång i livet? för jag menar just nu, för mig, känns det som om jag redan har haft mitt, eller alltså ah.. och jag är ju väldigt ung om man tänker efter hur många år jag (förhoppningsvis) har framför mig. jag kanske inte kallar det jag känner nu för kärlek om sisådär tio år, antagligen inte, men just nu känns det så. men det är time to move on, faktikst, det har det varit väldigt väldigt länge nu, och tro mig jag försöker, mer än ni tror! men det är inte alltid så himla lätt.. tur att jag har mina otroligt underbara vänner som alltid ställer upp till tusen, förstår inte hur ni orkar med mig, älskar er! nu är det dags för mig att sluta tänka så mycket och bara vara, ta en dag i taget, och bara leva! exakt det tänker jag göra, jag tänker leva livet så sjukt mycket nu, fullt ut, till hundra procent. big satsning nu!
var inte mening att det skulle bli så himla såhär långt inlägg, och inte att jag skulle klaga så mycket.. men ibland behövs det och min blogg är faktikst till för att jag ska kunna skriva av mig när det behövs och berätta om vad jag tycker och tänker och allt sånt, enjoy
känner att jag börjar komma i lite alltför djupa tankar och det är ju inte bra, så jag känner att jag skulle behöva prata med lina men samtidigt orkar jag inte prata i telefon haha. men jag och lina började prata för några dagar sen och orden sitter fortfarande kvar i mitt huvud, bara ekar.. blir man bara kär en gång i livet? för jag menar just nu, för mig, känns det som om jag redan har haft mitt, eller alltså ah.. och jag är ju väldigt ung om man tänker efter hur många år jag (förhoppningsvis) har framför mig. jag kanske inte kallar det jag känner nu för kärlek om sisådär tio år, antagligen inte, men just nu känns det så. men det är time to move on, faktikst, det har det varit väldigt väldigt länge nu, och tro mig jag försöker, mer än ni tror! men det är inte alltid så himla lätt.. tur att jag har mina otroligt underbara vänner som alltid ställer upp till tusen, förstår inte hur ni orkar med mig, älskar er! nu är det dags för mig att sluta tänka så mycket och bara vara, ta en dag i taget, och bara leva! exakt det tänker jag göra, jag tänker leva livet så sjukt mycket nu, fullt ut, till hundra procent. big satsning nu!
var inte mening att det skulle bli så himla såhär långt inlägg, och inte att jag skulle klaga så mycket.. men ibland behövs det och min blogg är faktikst till för att jag ska kunna skriva av mig när det behövs och berätta om vad jag tycker och tänker och allt sånt, enjoy
Kommentarer
Trackback